moanannyk

Idag efter Marcus åkt hem, så började jag stor städa huset, hann med tre maskiner tvätt och dammsugit och bäddat rent och städat badrummet... Så tänkte ja, ah nu hinner jag springa en sväng, jag hann bara tjugo minuter, men det är ju alltid något eller hur?

Vet ni hur jag bestämde mig för att ge mig ut? Jo, jag satt och kollade på Paris Hiltons program my new bff. Så skulle dom spela in en reklam film, varav en producent säger till den ena tjejen att hon är så tjock, hon borde omedelbart bums skaffa ett gym kort typ... & Den här tjejen, var inte tjock inte på långa vägar, inte mullig eller klumpigare än dom andra hon hade kruvor, vackra fina kurvor. & då slog det mig. Om hon är fet, så fet som han fick henne att verka, ja då lider nog jag av fettma.

Så den nya kategorin får alltså namnet från fettma till vältränad, därav att jag måste lida av det, kom igen den tjejen hade ingen rumpa alls, och vad har jag? Ladgårdsdörr typ... Men varför klaga? Jag föddes inte med den mega röven jag har i dagsläget, det är självförvållat. Så nu är det hård träning som gäller.

I morgon ska jag ta mått på min kropp och se hur fort det ändras. Jag har ju inte super mycket tid för träning, men istället för att sitta den där halvtimmen på facebook och kolla runt så ska jag ge mig ut,
Och nej, nej och åter nej jag tänker inte skaffa gymkort. Jag tycker det är pinsamt att träna inför andra, där dom ser hur mega kass kondition jag har, eller hur fet jag verkligen är. Okej I know, min mage, nej fel jag har ingen mage. Ingen alls inprincip. Men rumpa och lår det har jag, och jag ska inte bli sådär anorektisk utan det ska vara vältränat och muskler nu! Polishögskolan börjar ju närma sig, och jag kommer vara så besvkien på mig själv om jag inte klarar fys testerna. Nu äre hårdträning som gäller, jag ska ju börja sakta men säkert. & äta rätt ska jag banne mej göra. No more pizza, hamburgare och annat skit! Inte ens, hör & häpna pannkakor...

Nu börjar jag mitt nya liv, och det är gött att Mackan också ska ut och springa, för honom kan jag faktiskt springa med nu.. Vi var ju ute och sprang härom dagen, inte mycket men lite ändå. & han var så söt höll mitt sega tempo och när vi var klara sa han att jag vart duktig :) Vilket jag själv vet att jag inte var, men som han säger man ska jämföra och dela upp sin träning efter sig själv, inte jämföra sig med alla andra. Så skönt med en personlig tränare :) !!

Så here we go, håll tummarna för att jag lyckas nurå!