Jag bara måste blogga.
Stör mig på bloggen, vill ha en annan design nu, men känner att jag bara måste få skriva av mig.
Känner att jag är så fruktansvärt vilsen. Jag är vilsen. Känner att jag har många runt omkring mig, men vem är där på riktigt? Vem kan jag alltid vända mig till?
Vad har jag att se fram emot? För ett år sen vid den här tiden var mitt liv fullspäckat, det var studentresa, bal, student, nytt jobb.. Nu har jag iofs ett nytt jobb som är kul. Men det ger mig inte full tillfredställelse.
Jag vill ha en resa, eller något att längta till. Älskling och jag pratar ju på att flytta ihop. Eller ah, jag pratar. Han är väl inte lika ivrig som jag är.
Det är också en fråga jag är kluven i. Jag vill inte bo i lägenhet. Vara tvungen att dela tvättstuga med andra, och bo så nära andra männsikor man inte känner. Sånt stör mig. Jag älskar ju mitt rum, har ju min lilla egna lägenhet på sätt o vis. Men samtidigt börjar det bli dags att lämna boet känner jag.
Funderat på Uddevalla och Lysekil, har en magkänsla som säger att jag inte ska flytta till Lysekil. Puh, och man ska alltid gå på den va?
Fast min pojkvän vill ju bo där.
Vill bo i lägenheten som pappa bygger. Den kommer ju vara helt ny renoverad, och det hade ju vart nice?
Precis vid kungstorget liksom.. Usch...
