Varsegoda! Mnk tänker till!
Saker och ting blir aldrig som man tänkt sig? Eller hur? Man förväntar sig en massa från folk & det bör man inte göra.
Känner just nu att jag är så fruktansvärt trött på allt och alla. Vem kan man räkna med egentligen? Ingen.
Gäller att tro på sig själv och ta sig igenom skiten själv, Stå på egna ben och blir du lämnad så klarar du dig.
Samma som man får lära sig när man börjar rida, man ska sitta i sadeln så att om hästen plötsligt försvann så ramlar man inte ihop, utan man står fortfarande på fötterna.. Låt ganska komplicerat, men ni förstår vart jag vill komma.. Om någon plötsligt försvann ur ens liv, så ska inte hela världen rasa samman. Utan man klarar sig. Kanske gör lite ont att bara ramla av sådär, men hamnar man på fötterna så ska man allt klara fallet, eller hur?
Fuck vad komplicerad text det blev då. Räcker la och säga att mitt liv är åt helvete just nu. Tack åh hej leverpastej!
Kommentarer
Postat av: sandra
eh fy faaaan va du menar miiiiig! kossa!
Trackback
