<3
Kan inte med ord säga hur mycket jag saknar dig, och minns fortfarande alla stunder vi haft tillsammans, du var min första, och den jag gav så mycket kärlek till. Nu vet jag inte ens vart du är. Vart är du?
Tänk hur mycket ett djur kan betyda för en? Minta min första häst på bilden ovan, hennes del i mitt liv är så stor att det går nästan inte att föreställa sig, hon har format mig på ett sånt sätt att det är helt galet. Alltså hennes närvaro i mitt liv, har påverkat allt annat i mitt liv. Jag saknar henne, jävlar moa...
Haft tankar på att göra mig av med Garbo, men nu är jag rädd för att jag kommer ångra det lika mycket som jag ångrar att jag sålde Minta.
Men Minta var speciell, jag gav henne sitt namn, jag lärde henne allt. Allt hon kunde hade jag lärt henne, eftersom jag fick henne som föl så kunde jag inte rida eller så, så all kontakt vi hade skedde ifrån marken, och det var mååånga timmar jag bara satt i hagen med henne. Vår realtion var obeskrivlig. Hon lyssnade bara på mig, det var bara jag som fick henne gå på transporten. Minns fortfarande hur jag kände där utanför Göteborg där vi mötte upp transporten som skulle köra henne till sitt nya hem. Det var hemskt.
Kommentarer
Postat av: :'(
kan förstå dig! hon finns som sagt kvar hos dig och de kommer hon nog alltid att göra.
Trackback
